Skådespelaren Jack Nicholson visste inte att hans syster egentligen var hans mamma förrän han var 37

Feb 17, 2021 by apost team

Jack Nicholson är otvivelaktigt en av de mest talangfulla skådespelarna i vår tid. Från filmer som "Gögboet" till "Häxorna i Eastwick" har han en imponerande portfölj med massor av mångsidiga karaktärer, vilket har gjort honom till en av de mest ikoniska skådespelarna i Hollywood. Jack kanske har etablerat ett rykte för att vara lugn och samlad trots sin framgång, men ett chockande avslöjande gjordes om honom på 70-talet. Hans syster, June Nicholson, var faktiskt hans mamma. Och personerna han trodde var hans föräldrar var egentligen hans morföräldrar.

Jack Nicholson föddes 22 april 1937 och växte upp i Manasquan, New Jersey, av John och Ethel May Nicholson. John, som Jack trodde var hans pappa, arbetade med att arrangera skyltfönster i ett varuhus. Hans fru Ethel jobbade som frisörska och oljemålare. June Nicholson, som Jack trodde var hans syster under uppväxten, var 17 år äldre än honom och en showgirl såväl som aspirerande skådespelerska. Ethel och John hade även en annan dotter, Lorraine, som Jack också trodde var hans syster.

Jacks barndomsår var tysta och mestadels händelselösa. Han gick i en bra skola och fick till och med ett stipendium för att studera på högskola. I slutänden tog han dock inte emot det eftersom det skulle kräva att han "pluggade hårt och jobbade 20 timmar om dagen för att tjäna pengar till privatundervisning".

"Och ärligt talat var jag för lat för det," medgav Jack i en intervju med Cigar Aficionado. "Jag tänkte att jag hade gott om tid att plugga på högskola senare om jag ville. Jag ville absolut inte bli jurist eller revisor. Så jag hängde i Jersey i runt ett år. Tjänade lite pengar på galoppbanan och jobbade som badvakt på stranden en sommar."

Jack visste fortfarande inte vad han ville göra med livet, så han tjänade pengar på ljusskygga sätt som att spela på hästar eller biljard. Den livsstilen betalade för hans första bil, en Studebaker från 1947, men han jobbade även deltid som butiksbiträde i en leksaksbutik. June började till slut oroa sig för Jack och hans instabila livsstil, och pratade med honom angående att skaffa ett lämpligare jobb. Han började då att jobba som assistent på MGM Studios animationsavdelning, där han träffade William Hanna och Joseph Barbera – skaparna av de tecknade filmerna om Tom & Jerry.

apost.com

June började till slut oroa sig för Jack och hans instabila livsstil, och pratade med honom angående att skaffa ett lämpligare jobb. Han började då att jobba som assistent på MGM Studios animationsavdelning, där han träffade William Hanna och Joseph Barbera – skaparna av de tecknade filmerna om Tom & Jerry.

Vid det laget hade Jack långsamt började lämnat puberteten och växt upp till en stilig ung man, med ett perfekt ansikte för vita duken. Även om han aldrig aspirerade att bli skådespelare så erbjöd MGM-producenten Joe Pasternak honom en roll i hans filmer efter att ha sett honom springa ärenden en dag. Även om Pasternak visste att han ville ha Jack så förväntade han sig fortfarande att han skulle ta lektioner i skådespeleri innan han faktiskt blev anlitad. Det var där Jacks koppling till Hanna och Barbera kom in i bilden: tack vare deras inflytande i industrin lyckades de två fixa en lärlingsposition åt honom på teatern The Players Ring i Hollywood. Detta gig ledde till att Jack fick ytterligare tre inflytelserika kontakter: Bob Towne, Carole Eastman och Roger Corman, som skulle komma att hjälpa honom i hans karriär senare.

1958 fick Jack sin första roll i lågbudgetfilmen "The Cry Baby Killer". I den gestaltade han en ung tonåring som blev brottsling efter att han skjutit någon i självförsvar. Jobbet gav honom bara några tusen kronor, men gav honom en väg in i branschen. Under det följande decenniet blev Jack en återkommande stjärna i lågbudgetskräckisar som "The Terror" (1963), "Back Door to Hell" (1964), "Ride in the Whirlwind" (1965) och "The Shooting" (1966).

Det dröjde till 1969 innan Jack äntligen fick sitt stora genombrott som George Hanson i filmen "Easy Rider." Hans gestaltande av den alkoholiserade juristen från den djupa södern gav skådespelaren en Oscarsnominering för bästa biroll ett hängivet kultfölje. Följande år var Jack med i "Five Easy Pieces," som återigen gav honom en Oscarsnominering. Därifrån blev kändisskapet ett faktum för honom. Även om karriären nästan uppkom av misstag för Jack så började han verkligen älska det, och det syntes. Under hela sin karriär har han nominerats till 13 Oscar och vunnit två gånger, samt fått en Lifetime Achievement Award från Amerikanska filminstitutet 1994.

Men hans talang kräver inga priser och hyllningar, för Jacks filmkarriär visar att det inte är möjligt att placera honom i ett specifikt fack eller en typ av roll.

"Jag är faktiskt ingen och alla av dem," sade skådespelaren . "Jag antar att det finns lite av mig i varje roll jag spelare. Som skådespelare går det inte att undvika att tillföra sig själv, speciellt om man älskar att skådespela."

1974 hade Jack redan etablerat sig som en kulturikon i Hollywood. På den tiden var filmen "Chinatown" på väg att komma ut på biograferna, och tidskriften Time jobbade på en artikel för att hylla den talangfulla skådespelaren. Det var menat att den skulle hylla och utforska Jack Nicholsons liv, och journalisten grävde djupt i hans förflutna för att få en fullständig bild.

Strax innan publiceringen ringde journalisterna Jack för att bekräfta uppgifter som de hittat; de hävdade att hans mamma faktiskt var hans syster June. Ethel och John var i sin tur hans morföräldrar och deras dotter Lorraine hans moster. Vad gällde hans pappa så levde han fortfarande och sades vara en man vid namn Don Furcillo-Rose som bodde i New Jersey.

Han chockades av informationen och bad tidningen att inte skriva om vad de hittat. Time respekterade hans önskan, men Parade skrev en egen artikel om det 1977.

"Det är berömmelsens pris," suckade Jack. "Folk börjar gräva i ditt privatliv och rätt vad det är så vet du att din syster faktiskt är din mamma."

June hade redan gått bort i cancer 1964 och hans morföräldrar hade också gått bort. Den enda familjemedlemmen han hade kvar var Lorraine, som bekräftade att det journalisterna hittat var sant. Nicholson avslöjade för Rolling Stone 1986 att han aldrig träffat sin biologiska pappa. Hans mormors make var en alkoholist som sällan fanns där, men Jack såg på sin mosters make "Shorty" som en fadersfigur. Jack berättade för tidningen att han kände sig tacksam över att ha någon som han i sin närhet och att en pojke inte behöver få mycket mer från en pappa än han fick.

"Lita på mig, det var en lika bra pappa som någon kan få eller behöva. Jag kan vara lika hård mot min familj eller mina vänner som vem som helst – jag är ganska objektiv – men det finns ingen som imponerat på mig lika mycket som Shorty," sade han.

"Enkel kille, men mången är den dikt som jag skrivit i mitt sinne till de högre känslorna han främjade hos mig – som han inte hade haft någon förmåga alls att uttrycka i ord. Om jag satte mig med Shorty i andevärlden eller något och sa, 'Hörru Shorty, så här mycket betyder du verkligen, som en prins i världen,' skulle han tittat på mig som om jag talade ett främmande språk," tillade Jack.

I Patrick McGilligans biografi "Jack's Life" skrev han att Shorty var den första personen han pratade med om de uppseendeväckande nyheterna.

"Shorty, det här är det sjukaste jag någonsin hört," sade Jack enligt a href="https://www.instyle.com/celebrity/jack-nicholson-mom-sister" target="_blank">InStyle

Först avfärdade Shorty påståendena som löjliga och förnekade allt. Men det dröjde inte länge förrän han gav telefonen till sin fru, som berättade sanningen för Jack. Lorraine kunde inte bekräfta informationen om hans biologiska pappa. June var bara tonåring när hon blev gravid, och dessutom utomäktenskapligt, och mitt under den stora depressionen. Det bekräftades aldrig om Don Furcillo-Rose verkligen var Jacks pappa, och han ville inte direkt ta reda på det. Istället var han tacksam över att ha uppfostrats bland så pass starka kvinnor.

På tal om Ethel (som han tillgivet kallar för "Mud") så sade han,

"Min grundläggande modell för kvinnor är självständiga kvinnor. Det fanns inget storslagenhet i det för mig, för det var så från början. Du vet, där var Mud, och hon bar alla på ryggen likt en pytteliten elefant, och hon verkade inte bry sig. Hon marscherade på. Alla hade de massor av stil och massor av skoj. Grannskapet idoliserade dem alla.

Avslöjandet kom som en livsomvändande händelse för många, men det är inte vad jag skulle kallar för traumatiserande. När jag fick reda på vem min mamma var så var jag trots allt ganska psykologiskt formad. Det gjorde faktiskt vissa saker tydligare för mig. Jag kände mig tacksam."

Chockades du över att få reda på Jack Nicholsons familjehemlighet? Berätta i kommentarerna och se till att skicka artikeln till familj och vänner!