Jag är ledsen, men jag tror inte att du förtjänar mig längre

Feb 15, 2019 by apost team

Älskling,

jag är på väg härifrån. I mitt hjärta vet jag att jag kommer att sakna dig. Jag kommer att minnas alla de bra stunderna vi haft och all kärlek vi delat. Jag kommer att sakna känslan av din kärleksfulla och varma kropp mot min varje natt.

Jag kommer att komma ihåg hur perfekt våra sammanflätade händer passar och jag kommer att sakna det. Jag har dock beslutat mig. Jag tror inte att det finns något du kan göra eller säga som skulle kunna ändra det. Du kan försöka stoppa mig, men det kommer inte att fungera. Mitt hjärta har bara rena avsikter.

Jag älskar dig fortfarande. Det är inte det som det handlar om. Faktum är att jag alltid kommer att älska dig. Ditt namn kommer att eka i mitt bakhuvud för resten av mitt liv. Du kommer alltid att ha en plats hos mig. Tyvärr tror jag inte att det finns plats för mig i ditt liv längre. Det spelar ingen roll hur jag känner. Detta förhållande måste få ett slut.

Jag är alltid den som förlåter dig och försöker få saker att fungera. Jag har försökt att gå i dina skor för att kunna förstå dig. Mitt hjärta tillåter inte det längre. Jag klarar det inte. Jag verkar alltid lyckas hitta ursäkter till dina handlingar, men ditt beteende är oförlåtligt.

Det känns som om jag är den enda som försöker. Mitt förlåtande hjärta fick vårt förhållande att fortgå. Om jag mådde dåligt över något som hänt mellan oss kunde jag känna mig okej efter en stund.

apost.com

Jag ljög för mig själv. Det enda jag ville var att tro på dina ursäkter. Jag gjorde det för att jag trodde att saker skulle ändras. I mitt huvud trodde jag att du så småningom skulle förstå hur mycket smärta du orsakade mig och bli en bättre partner.

Jag trodde att du kanske slutligen skulle se saker ur mitt perspektiv. Kanske skulle det så småningom få dig att sätta mig i främsta rummet. Sorgligt nog hände det aldrig. Jag kämpade för vår relation. Det enda jag ville var att stötta dig, och att du skulle vara lycklig. Jag lade mina känslor åt sidan. Mina känslor tyngde dig. Det kändes som om jag alltid behövde vara den starka.

Detta har tröttat ut mig. Jag är trött på att ge dig hela mig. Ibland ville jag ha något tillbaka. Istället tog du ifrån mig allt som gjorde mig till den jag är. Jag förlorade mig själv under tiden jag älskade dig. I den kärleken glömde jag att ta hand om mina egna behov.

Jag var så upptagen med att ta hand om dina. Det kändes som om du inte kunde vara ensam. Jag har alltid trott att du endast har varit tillsammans med mig för att du behövde någon. Det kändes som om jag var någon som skulle fylla en plats. Jag glömmer aldrig hur det fick mig att kännas.

Det kändes som om du gick på autopilot. Varje enstaka gång som du sårade mig ökade jag muren. Du fann alltid en väg att riva muren jag byggt och få mig att känna mig älskad. Det var bara för en kort stund, men det fick mig att hålla mig fast till dig. Du visade endast kärlek när du gjort något dumt.

Det gör ont att inse att du bara älskade mig när det var bekvämt för dig, fastän jag gav dig allt från första början. Kanske är detta delvis mitt fel. Jag gav dig all min kärlek alldeles för snabbt. Du hade inte tid att förtjäna min kärlek.#Detta fick dig troligtvis att tro att jag skulle göra allt för att få dig lycklig. Du kanske trodde att jag aldrig skulle göra slut.

Jag är ledsen, men det är så jag är skapad. Om jag beslutar mig för att älska någon gör jag det med hela hjärtat. Jag kan också göra motsatsen om jag känner att du inte förtjänar mig längre. När jag beslutar mig för att avsluta saker, stänger jag den dörren för evigt.

Du behöver förstå hur mycket jag också älskar mig själv. Jag har tillräckligt med självförtroende för att inse när det är dags att gå. Det är dags för mig att säga nej. Jag ger upp. Det är uppenbart att du inte vill ta hand om mig eller mitt hjärta, så jag måste göra det själv.

Vi kanske älskade varandra, men du fick mig aldrig att känna att vi hörde ihop. Jag kände aldrig att jag var bara din. Jag måste erkänna att det är slut mellan oss. Det må vara hänsynslöst, men det är den hårda sanningen som vi båda behöver acceptera.

Du måste också förstå att jag älskade dig mer än du älskade mig. Jag vet det. Om jag stannade skulle det betyda att jag gav upp mitt liv. Jag kommer alltid vara en generös person, men jag kan inte enbart fokusera på vad du behöver eller vill. Nu är tiden inne för mig att fokusera på mina egna behov.

Jag kommer att bygga stenmurar runt mitt hjärta och de kommer att skydda mig från dig. När allt kommer omkring, är du den enda personen som jag inte kan leva utan. Trots allt så är hur jag känner mig inte så viktigt jämfört med hur du känner dig. Det är kärnan i problemet. I vårt förhållande har du inte givit mig den kärlek jag behöver. Jag har gett dig all min kärlek. Det är mer än de flesta människor kan drömma om.

Det känns fortfarande som om du inte uppskattar något av det. Du spenderar aldrig tid med mig. Tid var något som du gav mig bara när jag förtjänade det. Ingenting jag gjorde hade någon betydelse för dig. Du tog dig aldrig tiden att uppskatta personen som du hade bredvid dig. Du förstod aldrig hur dina handlingar påverkade mig.

Nu har jag dock klargjort allt för mig själv. Jag har funnits där för en person som inte förtjänar mig. Min kärlek, tid och ansträngning kommer inte att gå till spillo längre. Jag gav dig allt och fick ingenting tillbaka. Jag är ledsen min älskling, men det vi hade är för alltid över. Lycka till på din resa. Med kärlek, från tjejen som gav dig allt.

Hur fick denna artikeln dig att känna? Har du någonsin behövt lämna någon du älskar för ditt eget bästa? Vi skulle gärna vilja höra din berättelse. Känner du någon som gått igenom samma situation? Skicka detta vidare till dem!