Far och dotter framför rörande version av "Angel"

Aug 04, 2020

Adrian och Ema-Jean Galliard är en pappa/dotter-duo från Johannesburg som lade upp sin version av Sarah McLachlans Angel på sin YouTube-sida i april. De spelade in sin cover en dag innan Sydafrikas Frihetsdag.

Det finns få saker som är så rörande som en vacker duett mellan far och dotter. I dessa svåra tider är det viktigt för oss att komma ihåg att kärlek och tro kan övervinna alla hinder. I flera decennier har Sarah McLachlands sång Angel varit en av de mäktigaste balladerna som skrivits. Därför är det inspirerande att se den tolkad av en så pass kapabel far- och dotterduo.

Alla med ett hjärta lär inte kunna motstå känslan i denna cover. Även i sin originalform är Angel en otroligt vacker sång som talar om hur tro och mod kan övervinna alla motgångar i livet, även om det innebär slutet på livet i fråga. Det är ett gripande budskap, även om det kan vara svårt att acceptera.

Adrian och Emma-Jean Galliard kanske inte är lika kända som Sarah McLachlan, men de har verkligen talang. Vi tror att den sanna magin här ligger i kontrasten mellan deras röster. Starten av sången börjar ungefär som originalet, med en långsam och spännande uppladdning.

Under denna del av sången låter Emma-Jeans röst nästan skör, som om hon står på randen till ett sammanbrott, men håller sig samman med hjälp av hopp. Det är ett akrobatiskt framträdande som får en att rysa.

Men den centrala kraften hos denna låt kommer i mitten. De flesta moderna låtar känner behovet att ta den enkla vägen, med ett tillfredsställande avslut som i slutänden är meningslöst. Angel tar inte denna genväg. Istället byggs den råa känslan, det olycksbådande grubblandet och den tragiska förståelsen för vad som komma skall upp tillsammans med sången.

Denna skugghöljda avslutning representeras vackert av Adrian Galliards sköra men högtidliga röst. Dess låga tonläge kombinerat med den något grova klangen gör det väldigt tydligt för lyssnaren att hans avsikter grundas i kärlek, men det gör inte budskapet positivt.

Trots att far och dotter inte är fysiskt tillsammans i videon, utgör deras slående harmonier en otrolig blandning. Det är nästan som att de dansar tillsammans enbart med sina röster. En lutning till vänster, en piruett och ett avslut. Detta är typen av kemi som endast kan uppnås med kärlek och tid.

Ljudmixningen är också genomtänkt. Inom framförallt amatör- eller budgetmusik så är mixningen av musik- och sångframträdanden ofta bristfällig. Det är på tok för vanligt att instrumentspåren dränker sången, speciellt om sången är av det skörare slaget. Men inga sådana misstag har begåtts här.

Det enda instrumentspåret, ett piano, är så subtilt inkluderat att det nästan försvinner. Det är som att det endast finns där för att agera metronom snarare än en källa till melodi. Detta tillvägagångssätt visar på ett vackert sett hur gripande sången är, utan att något inslag känns framtvingat eller överskuggat.

Konstigt nog försvinner inte ömheten med musiken. I hemgjorda produktioner är de små vinjetter som sker innan och efter innehållet några av de mest kommunikativa inslagen.

Här delas ett subtilt leende mellan far och dotter, och förmedlar en känsla vi alla känner till, eller åtminstone hoppas lära känna. Det visar kärlek, respekt och ömhet. Det är en blick som säger mer än tusen ord.

Det är omöjligt att förneka att denna duettversion av Angel av Adrian och Emma-Jean Galliard kommer att bli ihågkommen som en av de mest rörande och vackra sångerna att spelas in på senare tid. Och det kan nog ingen motsätta sig. Vilken kusligt vacker sång är din favorit? Berätta i kommentarerna och se till att skicka artikeln vidare till dina närstående.