Christopher Reeves son har ärvt Stålmannen, pappas galet snygga utseende

Okt 22, 2021

Det är inte ovanligt att barn och ens föräldrar liknar varandra. Detta är särkilt vanligt hos kändisar i rampljuset i Hollywood. Några av de välkända - lika som bär - föräldrar och barn är Resse Whiterspoons dotter, Ava Philippe som är otroligt lik sin mamma, och Chrissy Teigens dotter Luna, vilken är som ett klon av sin pappa när denne var en bebis. Vi älskar att se på dessa likheter, speciellt de som visar att gener kan vara riktigt magiska.

Man kan även se den magiska genetiska länken mellan den otrolige och bortgången Christofer Reeve och hans son William Reeve. Den enigmatiska Christopher är mest ihågkommen för sin ikoniska roll som Stålmannen i filmen Stålmannen från 1978. Christophers luriga utseende och fantastiska skådespeleri gjorde att han fortsatte med samma roll i tre uppföljare.

Hans framgång med Stålmannen franchise gav honom lite förtur i filmindustrin, men skådespelaren fokuserade på att acceptera roller som var mer komplexa och meningsfulla istället för att bara gå efter pengarna med varje roll som han erbjöds.

Christophers filmkarriär avbröts abrupt efter en tragisk olycka under en hopptävling efter att han hade medverkat i flera kända filmer under 80- och 90-talet. Olyckan gjorde att 42-årige Christopher blev quadriplegic för resten av sitt liv.

Men, Christopher återvände till sina kreativa rötter med stöd från sin fru och familj och han startade en organisation som hjälper andra med liknande skador och han donerade även till andra organisationer som jobbar på att hitta botemedel för förlamning. Hans liv var visserligen fyllt med framgång, men också med svårigheter och utmaningar som han överkom åter och åter igen.

Christopher Reeve föddes i New York City till föräldrarna F.D Reeve och Barbera Pitney Reeve. Han växte upp i Princeton, New Jersey där han upptäckte sin kärlek för teater när han var bara 9 år gammal efter att han fick en roll i en amatörmässig version av operetten "The Yeomen of the Guard" på sin skola, the Princeton Country Day School. Intresset ökade när han var 15 efter att han spenderade en sommar som lärling på Williamstown Theatre Festival.

Han var ganska säker på att han ville satsa på en skådespelarkarriär efter att han blev klar med gymnasiet och han planerade på att flytta till New York City för att leta efter jobb inom teater, men han sökte till universitet istället eftersom hans mor insisterade på det. Han gick på Cornell University där han gick med i en teatergrupp och verkligen lät sig själv svepa in i allt den hade att erbjuda. Christopher blev nämligen "upptäckt" hans första år på skolan när han fick ett brev från den högdragna agenturen Stark Hasseltine i New York City, vilka vid det tillfället representerade andra skådespelare som a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Richard_Chamberlain">Richard Chamberlain

Men, både Hesseltine och hans föräldrar uppmuntrade honom att fortsätta sin universitetsutbildning istället för att hoppa av och börja agera direkt. Han kunde gå på flera provspelningar, men han kunde bara välja de roller som höll på under sommarlovet. Christopher tog en tre månaders paus sitt tredje år på universitet och åkte till Glasgow där han såg flera uppträdanden som inspirerade honom och som lärde honom mera om skådespelande. Han åkte även till Paris där han också lät sig suga upp all kultur de hade att erbjuda.

När Christopher återvände till USA valde han att fokusera sin tid på att komma in på Julliard i New York City istället för att plugga vidare på Cornell. Han provspelade för deras program vilket var extremt konkurrenskraftigt med över 2000 elever som tävlade om sin plats på skolan. Christopher och Robin Williams var de enda som kom in på Julliard Advanced Program. Williams och Christopher utvecklade en nära vänskap under sin tid ihop där.

Christopher hade fått några småroller på en dokusåpa innan han blev tillsagd att provspela för en kommande film med stor budget Stålmannen. Han fick lätt rollen och den blev hans kändaste skildring av en roll igenom hela hans karriär. Han fick ett BAFTA pris för Most Promising Male Newcomer för sitt agerande. Hans skildring av Stålmannen var så väl mottagen att det ledde till tre uppföljare: Superman II i 1980, Superman III i 1983, och Superman IV: The Quest for Peace i 1987. Han medverkade även i andra filmer som The Remains of the Day och The Bostonians.

Hans roll som Stålmannen var katalysatorn som satte igång hans skådespelarkarriär på många sätt och vad som följde honom till slutet på hans liv. "Nåväl, beslutet att spela Stålmannen var det modigaste karriärbeslutet jag gjorde på den tiden, i 1976, iden om en film om Stålmannen var skrattretande för så många människor," berättar han för Starlog tidningen i 1987 som en del av deras Comics Bulletin.

"Så utmaningen var att få dem på andra banor. Jag kommer ihåg att jag kände att oddsen var emot oss att få till den allra första filmen. Men jag visste också att vi kunde skapa en bra karaktär om vi jobbade ihop, och göra det romantiskt istället för macho—göra det roligt istället för pompöst eller en-dimensionellt. Folk trodde verkligen det skulle bli ett skämt. Jag tycker att det var en stor framgång att vi övertygade de som skrattade åt en hela iden. Det gick bra för mig i teatervärlden just då, så det var riktigt djärvt att ändra om till filmvärlden och en roll som Stålmannen," lägger han till.

Hans framgång med Stålmannen filmerna följde honom resten av hans liv, men det fick även Christopher att omdefiniera sig och försöka komma undan skuggan som följde honom efter det. "Det var svårt för mig att acceptera den hjälte-dyrkan som Stålmannen öppnade upp för mig. Och jag tog omedelbart flera beslut med olika material som på ett sätt visade fingret för alla..

Det var meningen att mina handlingar skulle säga till allmänheten att de inte skulle se upp till mig, 'Se inte upp till mig. Tänk inte på mig som en hjälte,'" berättar Christopher för Interview Magazine i 1986.

Han fortsätter och säger, "Det var nästan nödvändigt för mig på den tiden att spela roller som var gay förlamade, psykopatiska, neurotiska, mördare, vad som helst...Det var det som gick igenom i mitt huvud då. Jag måste erkänna att jag var särskilt otacksam och osympatisk som person på den tiden."

Det är inte allt lätt att bara ses i en och samma roll så Christopher gjorde vad han kunde för att visa publiken att han var mer än bara Stålmannen när det gällde hans agerande.

Men ingen hade kunnat förutse den olycka som kom att helt vända upp och ner på Christopher och hans familjs liv. Den 27:e maj, 1995 var Christopher inblandad i en hopptävlingsolycka som krossade hans nacke, och gjorde att han blev förlamad från nacken och neråt. Han kunde inte heller andas utan en ventilator för resten av sitt liv. Han var väldigt chockad och sörjde länge efter olyckan. Men han tog sig ur den med ny styrka och bestämde sig för att göra skillnad i världen.

I en intervju med Ability Magazine, säger Christopher, "Vem vet varför en olycka sker? Nyckeln är vad man gör efteråt.

Det finns en stund där man är chockad och sen sörjer samt är förvirrad och känner sig vilse. Men efter det har man ett val. Ett är att bara stirra ut genom fönstret och bara förmultna gradvis. Och det andra är att mobilisera sig och att använda sig av alla sina resurser, vad de nu må vara för att göra något positivt. Detta är vägen som jag valde. Det kommer naturligt för mig. Jag är en tävlingsinriktad person och just nu tävlar jag mot förruttnelsen. Jag vill inte att osteoporos eller muskelatrofi eller depression ska slå mig"

Han valde att bli aktivist efter sin olycka och startade Christopher Reeve Foundation, senare omdöpt till the Christopher and Dana Reeve Foundation, vilken hjälper andra som är förlamade på grund av en ryggradsskada eller andra neurologiska störningar. Christopher gick bort i 2004, som endast 52 år gammal från en infektion som spreds sig från ett liggsår enligt 'People.' Hans fru, Dana, skötte organisationen till sin förtida död i 2006 på grund av lungcancer som endast 44 år gammal.

Kvar blev deras son Will utan några föräldrar. William Reeve är den yngste av Christophers söner. Christopher fick tre barn: en son Matthew Reeve, och en dotter, Alexandra Reeve med Gae Exton, och William med skådespelerskan Dana Morosini.

Will har hållit sig borta från Hollywood rampljuset, han valde att inte följa i sin fars fotspår. Han har kämpat på med sin utbildning de senaste åren och har byggt på sin karriär inom sportnyheter. Han visade dock upp sig nyligen och hamnade i rampljuset då folk märkte just hur lik Will är sin far, de är så känt snygga bägge två nämligen. Will och Christopher är inte tvillingar på något sätt, men man kan inte undankomma deras likheter, speciellt den unika käftlinjen.

Will medverkade på den årliga galan för Christopher & Dana Reeve Foundation den 16:e november, 2017. Himmelskt snyggt klädd, Will liknade verkligen sin pappa. Han poserade på den röda mattan. med Matthew och Alexandra, sina äldre halvsyskon.

"Jag tror att hans arv aldrig kommer att försvinna och jag känner ett ansvar att bära med mig hans och min mammas arv för resten av mitt liv och förhoppningsvis långt efter det också," berättar Will för 'People' om sitt arbete med organisationen. "Jag anser att organisationen är ett sätt, ett påtagligt sätt, som hans och min mammas arv kommer att leva vidare för alltid. Och så tror att jag att det sättet som jag och mina syskon lever våra liv är ett annat sätt. Och jag tror att hans intryck känns av alla de miljoner människor som han också har berört."

Will hade visserligen två kända föräldrar, men han upprepar ändå att han hade en normal uppväxt. Om sina föräldrar berättar han för People, "Det var de som sa till mig att stänga av TV.n, att äta min broccoli, att gå och lägga mig." Han var bara 3 år gammal när Christopher hade sin olycka, men han berättar att hans roll som far alltid kom i första hand framför allt annat.

"Det var såklart vissa utmaningar med tanke på hans förlamning eftersom vi aldrig kunde vara spontana," berättar Will. "Det kan vara jobbigt, men mina föräldrar gjorde ett riktig bra jobb på att hålla fast vid sina värderingar så jag kände aldrig att jag inte fick en normal barndom, fast mina upplevelser var om man jämför väldigt annorlunda från andra barn i min egen ålder."

Will och hans far älskade sport. Det var en stor del av deras liv, oavsett om de spelade det, tittade på det, eller pratade om det. " Vi delade ett djupt band generellt, men sport var definitivt en stor komponent i våra familjeband," berättar Will. Christopher tittade till och med på en av Wills hockeymatcher den dagen han gick bort.

Efter att både Dana och Christopher gick bort flyttade Will enligt rapporter från People in hos en barndomsvän. Will hade visserligen två äldre halvsyskon, men Dana ville att sonen skulle bo kvar i det samhället som han hade växt upp i så hon arrangerade för honom att bo kvar där efter att hon gick bort. Will förlorade bägge sina föräldrar inom bara 17 månader från varandra, men han håller fortfarande deras minnen levande genom att fortsätta deras arbete hos deras organisation än idag.

Wills karriär hyllar det band som han delade med sin far gällande sporter. Han gick på Middlebury College och hade praktik på Good Morning America enligt People, och där fick han även jobb som produktionsassistent innan sin examen. Will fick till slut ett jobb på ESPN's Sportscenter efter sin examen och började att jobba där som medarbetare i 2014.

Will och hans halvsyskonfortsätter att hylla sin fars minne och arv genom att helt enkelt "leva livet."

"Vi försöker att fira honom och min mamma dagligen på det sättet som vi lever våra liv, det val vi gör och de människor vi umgås med. Vi var uppfostrade på ett fint sätt, och vi var uppfostrade på ett rätt sätt, enligt mig, och jag tor att min pappa - vår pappa - skulle lita på oss att ta rätt beslut eller följa våra passioner och att stå upp för det som vi tror på, speciellt ikväll. Det är eftersom vi tror på det med varje fiber av allt vi är."

Organisationen jobbar också på att finna ett botemedel för ryggradsskador och erbjuda vård för patienter med förlamning. "Jag förstår hur viktig deras livsberättelse är för så många människor, och det är självklart viktigt för mig och min familj,"lägger Will till.

"Min pappa var fast besluten med att hitta ett botemedel för ryggmärgsskador så att han kunde gå igen; han trodde verkligen att han kunde det. Det var det som fick honom att kämpa på, säger a href="https://people.com/celebrity/will-reeve-remembers-parents-christopher-dana-reeve-normal-childhood/">Will

Vad tycker du om likheterna mellan Christopher Reeve och hans son? Berätta för oss om dina tankar och funderingar och se till att du delar den här berättelsen med dina vänner och visar dem hur fantastiska gener kan vara ibland!